Hur orkar dessa ensamstående föräldrar?
Dom måste få krafter från ovan. Och de har ju inget val, jag vet.
Nu när jag vet att pappan snart står på trappan då är mitt tålamod så kort så kort.
Och fem sekunder efter att jag fått ett utbrott på hennes utbrott så ångrar jag mig och kommer på att hon faktiskt kan ha ont. Nå nu sover hon iaf en stund!
Och jag har lugnat ner mig med ett dåligt samvete from hell!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar