Men är det okej att skriva så?
Att jag har det bra, eller kommer den kvinnliga avundsjukan fram?
Det här var en av några viktiga saker som togs upp i går på Marthaträffen. (som jag tänkt skriva mer om sen)
När skall kvinnor lära sig att inta vara avundsjuka på varandra. Detta leder oftast till utbrändhet. Kan vi inte glädjas med varandra? Nä det kan vara svårt. Men att se vad andra får göra och har, men svårt att se vad man själv har kan vara svårare än man tror.
Det har skrivits en hel del i svenskfinlands bloggar om trovärdigheten i bloggar och hur mycket man lämnar ut sig. Men gör man det, skriver om allt? Det är väldigt få som lämnar ut allt, vissa skriver om sitt mamma-liv, vissa skriver om sitt tråk-liv, vissa skriver om sitt depp-liv. Men alla har sin funktion. Men att tro att de alla lämnar ut allt är nog att vara naiv. Det här gäller nog alla sociala medier, hur mycket får du ut av en facebookstatus eller twitter? Inte så mycket men man tolkar gärna dem. Även jag.
Jag har valt att skriva positivt, dels för att jag mår bra av det och dels för att jag vet att om jag skriver att min sambo är envis och bara ligger på soffan så är det väldigt lätt att tolka det som man själv vill. Även fast det enbart kanske handlade om ett par oupplockade strumpor.Typ.
Ett bra exempel tycker jag att Linns inlägg är. Ni som följer henne vet att hon inte har yppat mycket om att hon har problem vid matbordet, och då är jag säker på att många tror att de känner henne, men ingen har vetat om att hon har haft krig vid matbordet i ett halvt år. Men hon som lämnar ut allt, de borde vi väl vetat? Eller? Hon kanske inte lämnade ut allt.
Hur ofta tolkar du bloggar själva? Är de "ärlig" bloggarna ärliga, har de så jävliga liv? Eller skriver de bara när de är nere? Är Malenami så där rosa fluff fluff eller bajsar hon faktiskt?
Slutsats: Det är och kommer vara väldigt svårt för kvinnan att inte vara avundsjuk eftersom hela sanningen sällan kommer fram i dagens samhälle där många av oss kommunicerar via sociala medier. Men då måste man rycka upp sig och tävla med sig själv. Se vad man själv klarar av, inte vad andra kan. Det är sällan en kvinna klarar av allt men kanske en del. Ryck upp dig kvinna!
Jag skall vara ärlig, jag stressade på förmiddagen, jag var irriterad på loppisen, jag har lipat idag, jag har lättat mitt hjärta och det var skönt,shit det var possitivt jag var inte så bra på det här. Jag var förbannad på katten.Jag har fortfarande inte fixat en riktig farsdagspresent. Jag känner mig lite dålig när jag tänker på det.
4 kommentarer:
Min blogg har blivit en sorts ventil för mig, jag spyr ur mig allt negativt i den och sen är det överstökat. Jag blir på bättre humör genom att bara få ut det liksom. Men folk som läser tror säkert att jag går omkring och bara är arg vissa dagar! Jag har många gånger tänkt att shit, jag har ingen aning om vem som läser det här och så funderar jag på att ta bort det. Men det gör jag sällan ändå.
Jag har svårt att tro att någon blir avundsjuk på mitt liv eftersom jag skriver om både pos och neg. Däremot så skriver jag såklart inte om ALLT jag heller!
Och visst kan jag bli avundsjuk på andra, men aldrig missunnsam! Jag gillar mitt eget liv, har nästan allt jag kan önska mig. Tro det eller ej :D
En förstående kvinna! Det var min point, även fast man skriver ärligt eller "negativt" behöver det inte betyda att hela ens liv är så. Eller tvärtom.
AMEN!
Jag gillar din krista sida, kommer du med på gudstjänst på söndag :)
Skicka en kommentar