Förutom middagen som blev finnarnas fredagsmiddag. Korv och franskisar.
Jag försvarar mig med att vi har frystömning och att det var Björkens korvar och klyftpotatis.
Nu känns det bättre för mig.
Förutom det har jag och tvättmaskinen synkat och jag har tillbringat kvällen i tvättstugan. Medan jag stod där och manglade lakan så kom mamma upp i mina tankar precis som hon gör varje dag. Det är mamma som fått mig att gilla manglade lakan, det är mamma som lärt mig hur man drar lakan, det är mammas som lärt mig vika dem.
Nu ska vi åka hem till pappa första gången sedan begravningen. När jag åkte därifrån så var det i en bubbla, stegvis har den bubblan spruckit och jag har gråtit för jag har förstått. Först nu.
Jag antar att kroppen sätter in ett försvar för att man skall klara den första tiden. Nu inser jag att det bara är pappa där. Mamma kommer inte sitta där vid köksbordet som hon alltid gjorde. Hennes krycka kommer inte dunsa i golvet. Celine kommer inte få visa sina första tänder för henne.
Hon kanske har sett dem redan.
2 kommentarer:
Håller med dig. Det är ju så skönt att lägga sig i nymanglade lakan.
Jag tror Celine redan visat sina tänder för mormor. :)
Kram Z
Ja, jag tror hon visa dem först åt mormor fsktiskt, för åt mamma och pappa visar hon dem inte om man inte bänder upp mun :)
Skicka en kommentar