Stolt

I och med sambons sluta-snusa-period hade vi en högljudd pratstund om hushållssysslor i och med att jag börjar jobba. Pratstunden gick ut på att jag behöver hjälp med tvättastrykadiskadammsugavikatvättdammtorkaskötabarnplockaundanochsåvidare. Trodde aldrig i mitt liv att något hade gått in. Oj oj vad pessimistisk jag var. Igår var det dammsuget i hela huset, möblerat som vi pratat om väldigt länge, disken var gone och han stod med rutiga kokboken och hackade lök till pannbiffar och klyftpotatis. Idag var det dukat och uppvärmning av biffar och skalade potatisar i kastrullen. Och japp en bukett med tulpaner på bordet.

Känner mig verkligen som en dålig människa som tänkt så fula tankar om honom. Att han inte skulle fixa det här, givetvis gör han.

Jag är så stolt över honom.