Som att någon skulle missat att det var en underbart vacker dag idag.
Vi gjorde som så många andra och tog oss ut i solskenet.
Haft en riktig söndag, vaknade efter att jag fått en sovmorgon till klockan 10 och när jag kom till köket stod det plättar och väntade på mig. Jag antar att sambon försöker släta över våra duster som vi haft de senaste dagarna, för jo såna har vi. Även fast man är bloggare. Det är bara det att nu är de lite extra hårda. Sambon håller på att sluta snusa. Jag skulle mer än gärna skänka bort honom till stygga människor.Han har ett humör som en klimakteriekossa/tonårsbrutta/surgubbe. Kalla honom vad ni vill.
Jag försöker stå ut för att slippa de illaluktande muldhögarna han har i käften. Tur att det var solsken ute idag så våra humör blev bättre. För jo, jag är inte ett dugg bättre när han är surgubbe. Så just nu inväntar vi att nikotinavvänjningsperioden snart är slut.
Men hur länge måste man vänta??
2 kommentarer:
Tjaa, min man har varit rökfri (nikotinfri) i 6 veckor och humöret sitter fortfarande i, så.. :)
Neej, det var inte upplyftande ord, jaja vi ska väl klara det. han klarade ju mina humörsvängningar när jag var gravid :)
Skicka en kommentar